Arbetsmarknadsutsikterna 2020-2021


Här återges huvuddragen i Arbetsförmedlingens senaste bedömning för den svenska arbetsmarknaden.

Arbetsförmedlingen bedömer att utvecklingen i svensk ekonomi tydligt bromsar in helåret 2020 och att en återhämtning sedan sker under 2021. Det finns dock en stor osäkerhet som är relaterad till utvecklingen framöver. Sammanlagt väntas antalet sysselsatta minska med 285 000 personer, samtidigt beräknas arbetslösheten att öka med 216 000 personer.

Rekordstort fall i global BNP

Den pågående pandemin har hastigt bromsat den globala ekonomin. Restriktioner och åtgärder för att minska smittspridningen har bidragit till att den ekonomiska aktiviteten helt eller delvis avstannat i stora delar av världsekonomin. Svensk ekonomi påverkas i hög grad av pandemin och utvecklingen i omvärlden. Sverige har inte stängt ned samhället i lika hög omfattning som många andra länder, men påverkas ändå negativt av nedstängningen runt om i världen. Vårens intervjuundersökning visar en bredbaserad nedgång i efterfrågeförväntningarna framöver. Arbetsförmedlingen bedömer att svensk BNP minskar med 5,5 procent under 2020 som en följd av minskad ekonomisk aktivitet och världshandel. Under 2021 väntas svensk BNP stiga med 3,0 procent.

Utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden


Under de senaste tio åren har arbetskraften i Sverige ökat med över 500 000 personer, motsvarande en ökningstakt på en procent årligen. Den svaga ekonomiska utvecklingen väntas leda till att antalet i arbetskraften minskar tydligt under prognosåren. Det beror dels på att fler väntas påbörja studier, dels att personer med svag anknytning till arbetsmarknaden lämnar arbetskraften i högre omfattning när konkurrensen om jobben ökar.

Arbetskraften 16-64 år, förändring per år

bedömning för 2020-2021

Visa:

Till följd av pandemin och dess effekter på svensk ekonomi och arbetsmarknad väntas antalet sysselsatta att minska för första gången sedan finanskrisen. Under prognosperioden 2020 till 2021 väntas antalet sysselsatta minska med 285 000 personer i åldrarna 16-64 år. Samtidigt minskar antalet personer i arbetskraften vilket medför att arbetslösheten stiger till 11,1 procent 2021.

Sysselsatta 16-64 år, förändring per år

bedömning för 2020-2021

Visa:

Efter att ha sjunkit under flera år ökade arbetslösheten till 6,8 procent i genomsnitt under 2019. Utvecklingen har nu förstärkts och arbetslösheten har ökat tydligt i spåren av pandemin. Krisen har också medfört att arbetskraftsdeltagandet har minskat, vilket har dämpat ökningstakten i arbetslösheten. Även stödåtgärder som korttidspermitteringar har dämpat uppgången i arbetslösheten. För helåren 2020 och 2021 bedömer Arbetsförmedlingen att arbetslösheten stiger från 6,8 procent 2019 till 9,8 respektive 11,1 procent i genomsnitt under helåren 2020 och 2021.

Arbetslöshet 16-64 år

bedömning för 2020-2021

Visa:

Antalet inskrivna arbetslösa ökar till 2021

Antalet inskrivna arbetslösa har ökat i hög takt och på bred front sedan effekterna av pandemin blev tydliga på arbetsmarknaden. Under prognosperioden bedöms arbetslösheten fortsätta öka för samtliga grupper av inskrivna arbetslösa. Särskilt svår bedöms situationen bli för kortutbildade och långtidsarbetslösa som väntas öka till rekordhöga nivåer.

Inskrivna arbetslösa 16-64 år

bedömning för 2020-2021


Ökad ungdomsarbetslöshet under prognosperioden

Unga har i allmänhet en svagare förankring på arbetsmarknaden än äldre. Det beror på kortare arbetslivserfarenhet och förhållandevis mer osäkra anställningar. Det visar sig bland annat genom att ungdomar är överrepresenterade bland de nya arbetslösa. Antalet inskrivna arbetslösa ungdomar 18-24 år väntas fortsätta öka under de närmaste kvartalen för att sedan under inledningen av 2021 plana ut och sedan åter minska. Antalet arbetslösa ungdomar beräknas till i genomsnitt 70 000 under 2020 och till 85 000 under 2021. Det finns dock en stor osäkerhet kring hur många ungdomar som kommer att påbörja studier och benägenhet att anmäla sig till Arbetsförmedlingen.

Svårare för arbetslösa med svag konkurrensförmåga

Antalet inskrivna arbetslösa som bedöms ha en svag konkurrensförmåga på arbetsmarknaden har ökat sedan sommaren 2019 och ökar nu ännu tydligare i spåren av pandemin. Denna andel uppgår till 74 procent av alla inskrivna arbetslösa. Personer som har det relativt svårare i konkurrensen om jobben har fått än svårare att komma i sysselsättning. Det handlar om personer som saknar gymnasieutbildning, personer födda utanför Europa, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och personer 55 år eller äldre.

En redan stigande långtidsarbetslöshet förstärks av pandemin

Långtidsarbetslösheten började stiga redan under hösten 2019 och trenden har fortsatt sedan dess och förstärks nu av pågående kris. Utvecklingen förklaras av en sedan tidigare dämpad efterfrågan på arbetskraft men även på grund av sämre förutsättningar att inom arbetsmarknadspolitiken hålla tillbaka de ökade tiderna utan arbete. Fler nya arbetslösa som står närmare arbetsmarknaden innebär att konkurrensen om jobben ökar, samtidigt som möjligheten till arbetsplatsförlagda insatser som praktik och subventionerade anställningar har minskat. Fler riskerar därför att bli kvar i längre tider av arbetslöshet samtidigt som fler riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet.

Rekordmånga inskrivna arbetslösa med kort utbildning

En stor andel av de inskrivna arbetslösa saknar en gymnasial utbildning. Efter att ha minskat under 2018 och fram till mitten av 2019 började antalet återigen att öka i en tilltagande takt. Det beror på avmattningen i konjunkturen samtidigt som antalet extratjänster minskade. Antalet inskrivna arbetslösa med kort utbildning var redan på rekordhöga nivåer under inledningsskedet av 2020. Arbetsförmedlingen bedömer att ökningen kommer att fortsätta och kan uppgå till närmare 200 000 under inledningen av 2021.

Näringsgrenarnas utveckling


Arbetsförmedlingens enkätundersökning visar på dystra förväntningar kring utsikterna framöver. Indexet som är normaliserat kring värdet 100 uppvisar en historisk bottennotering med ett värde på 64 i vårens undersökning. Det är den lägsta mätpunkten någonsin i Arbetsförmedlingens undersökningar. Privata tjänster har störst andel arbetsgivare som tror på en negativ utveckling, följt av industrin och byggverksamhet.

Efterfrågeindikator för olika näringsgrenar

våren 2007 - våren 2020


Arbetsförmedlingens efterfrågeindikator visar arbetsgivarnas förväntningar på efterfrågeutvecklingen de kommande sex månaderna och presenteras i en indexerad tidsserie. Värden över 100 visar ett starkare förväntningsläge än normalt och värden över 110 ett mycket starkare förväntningsläge än normalt. På motsvarande sätt visar värden under 100 på ett svagare förväntningsläge än normalt och värden under 90 på ett mycket svagare förväntningsläge än normalt.

Tydlig brist på arbetskraft före krisen

Innan krisen upplevde många arbetsgivare brist på arbetskraft med efterfrågade kompetenser. Sedan hösten 2019 har dock bristen på arbetskraft inom näringslivet dämpats från höga nivåer i takt med att konjunkturen successivt svalnat av. I vårens enkätundersökning har den upplevda bristen i samband med rekrytering under det senaste halvåret dämpats ytterligare, men nivån är fortfarande över det historiska genomsnittet. Andelen privata arbetsgivare som upplevt brist på arbetskraft uppgick i vårens undersökning till 31 procent.

Brist på arbetskraft, privata arbetsgivare

våren 2007 - våren 2020

Diagrammet visar andelen arbetsställen som upplevt arbetskraftsbrist vid rekryteringar under de senaste 6 månaderna.

Utmaningarna på arbetsmarknaden


Det är ett allvarligt läge på den svenska arbetsmarknaden. Effekterna av pandemin är tydliga och arbetsmarknaden genomgår just nu den största krisen i modern tid. Arbetslösheten stiger snabbt och på bred front. En högre arbetslöshet blir en stor utmaning under prognosperioden, där en återhämtning på arbetsmarknaden förväntas ta tid. Samtidigt påskyndas strukturomvandlingen på arbetsmarknaden till följd av krisen, vilket ställer andra och högre krav på arbetskraftens kompetenser.

Fyra viktiga utmaningar på arbetsmarknaden

Arbetsförmedlingen ser fyra utmaningar på arbetsmarknaden under prognosperioden:

  1. Svårare situation för personer som är nya på arbetsmarknaden
  2. Strukturomvandlingen ökar obalanserna på arbetsmarknaden
  3. Långtidsarbetslösheten ökar till rekordhöga nivåer
  4. Förändrade förutsättningar att genomföra arbetsmarknadspolitiken

Regionala skillnader


Arbetsmarknadens utveckling varierar mellan olika län. Variationerna beror bland annat på tillgången på arbetskraft, branschbredd och graden av specialisering. Arbetsförmedlingen bedömer att storstadsregionernas arbetsmarknader drabbas mer negativt inledningsvis men bedöms få en snabbare återhämtning.

Innan effekterna av pandemin blev tydliga på arbetsmarknaden ökade arbetslösheten i nästan samtliga län. Som en följd av rådande situation bedöms utvecklingen på de regionala arbetsmarknaderna fortsätta i en negativ riktning. Samtidigt väntas skillnaderna på regional nivå förstärkas ytterligare till följd av skillnader i näringsstruktur där vissa branscher har drabbats mer av krisen.

Under våren har antalet inskrivna arbetslösa ökat kraftigt och det är särskilt tydligt i vissa län. Vid en jämförelse av perioden mars till maj i år jämfört med motsvarande period 2019 syns den största ökningen i Stockholms län följt av Uppsala län och Västra Götalands län. I både Stockholms och Västra Götalands län är den privata tjänstesektorn förhållandevis stor sett till övriga riket.

Antalet inskrivna arbetslösa förväntas öka inom samtliga län under 2020 och 2021. Hur mycket beror bland annat på krisens påverkan på olika näringsgrenar och hur snabbt återhämtningen sker i de olika länen.

Bedömning procentuell förändring sysselsättning (16-64 år) mellan 2020 och 2021

Inskrivna arbetslösa 16-64 år som andel av registerbaserad arbetskraft, bedömning för 2021


I ett inledande skede har den offentliga sektorn inte drabbats på samma sätt som den privata tjänstesektorn, i form av minskad tjänsteproduktion och varsel. I många mindre kommuner utgör den offentliga sektorn en stor andel av alla arbetstillfällen. Det innebär att arbetsmarknaden i dessa kommuner har en något större motståndskraft mot den negativa utvecklingen. Det finns också ett ökat behov av arbetskraft inom vård och omsorg till följd av krisen och en åldrande befolkning. Samtidigt påverkas både inkomster och utgifter för kommuner och regioner i dessa tider, vilket på sikt leder till minskade resurser inom deras verksamheter.

Antalet inskrivna arbetslösa förväntas öka inom samtliga län under 2020 och 2021. I slutet av 2021 bedöms arbetslösheten som andel av den registerbaserade arbetskraften att vara högst i Södermanlands, Gävleborgs och Blekinge län. Lägst bedöms arbetslösheten att vara i Västerbottens, Uppsala och Hallands län.

Under 2020 och 2021 minskar antalet sysselsatta i samtliga län. Sysselsättningen väntas minska i högst omfattning i Södermanland, Västernorrlands och Dalarnas län.

Rapport och bilagor



Denna sida är fortfarande under utveckling och fungerar för tillfället bäst i Google Chrome.

Jag förstår och vill fortsätta

Stäng

Sidan är under uppbyggnad och vi jobbar kontinuerligt med att åtgärda de brister som inte helt fyller våra tillgänglighetskrav och grafiska riktlinjer. Anmäl brist i digital tillgänglighet